Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen bland män i västvärlden. Omkring 10000 svenska män drabbas årligen av sjukdomen. Det finns därför ett stort behov av att i tid upptäcka och kunna ställa rätt diagnos kring sjukdomen.
Ville
Jalkanen, institutionen för tillämpad fysik och elektronik, har i sin
forskning inom CMTFs resonansprojekt visat på möjligheten av att använda
resonanssensorer för att upptäcka tumörer i prostatan. I september 2006
försvarade Ville Jalkanen sin licentitatavhandling med titeln Resonance
sensor technology for detection of prostate cancer.
Förändringar i prostatakörteln kan idag upptäckas på framför allt två sätt. Dels med palpering, då läkaren genom ändtarmen med fingrarna söker efter förändringar i prostatan. Dels genom ett PSA-prov, ett blodprov som kan ge information om en eventuell prostatatumör.
Men metoderna är inte helt tillförlitliga. PSA-provets värde är till exempel omdiskuterat bland urologer eftersom förhöjda PSA-värden inte nödvändigtvis behöver bero på uppkomsten av en tumör. Förhöjda värden kan också bero på en godartad prostataförstoring. Men om ett prov visar på förhöjda PSA-värden måste man ändå gå vidare med att ta vävnadsprover från prostatakörteln för att kunna konstatera vad förändringen beror på. Det är en något omständlig process och beskedet om vad vävnadsprovet visar kan idag dröja upp till fyra veckor. Att hitta kompletterande metoder är därför viktigt.
Behov av nya metoder
- Det finns behov av nya metoder som kan komplettera de??????e? befintliga
metoderna. Vi undersöker nu om man kan använda resonanssensorer, berättar
Ville Jalkanen, som ingår i ett forskarteam knutet till CMTF, Centrum
för medicinsk teknik och fysik, vid Umeå universitet. Fredagen den 22
september försvarade han sin licentiatavhandling Resonance Sensor Technology
for Detection of Prostate Cancer i vilken han lade fram några av de senaste
rönen kring forskningen.
Sensorer spårar tumörer
Vid CMTF arbetar man för att utveckla kliniska instrument för diagnos
där piezoelektriska resonanssensorer används. Med hjälp av dessa sensorer
kan man visa att olika vävnadstyper ger upphov till olika frekvensskiftningar
i de signaler man tar upp. Utmaningen som Ville Jalkanen och de övriga
forskarna står inför är hur man ska kunna tolka dessa signaler på rätt
sätt.
- Vi vill förstå hur olika vävnadstyper påverkar signalerna. Det vi strävar efter är att med signalernas hjälp kunna skilja tumörvävnaden från normalvävnad, säger Ville Jalkanen.
Men att tolka signalerna är inte lätt. Ett problem är till exempel att normalvävnaden består av olika sorters vävnad med olika hårdhetsgrad. Dessutom kan tumörvävnad uppträda på olika sätt vilket kan ge upphov till olika signaler.
Men de prov man gjort på utskurna skivor av prostatakörtlar har lärt Ville Jalkanen och hans forskarkollegor mycket om hur signalerna ska tolkas. Nästa steg är att testa på hela prostatakörtlar vilket ger ytterligare en utmaning eftersom ytan man då jobbar mot är mer oregelbunden.
Sensor på pekfingret
Det är långt kvar innan metoden med resonanssensorer kan användas
kliniskt i direkta möten med patienter. Ett första skarpt test skulle
kunna vara att använda metoden i samband med opera??????e?tioner när man kommer
åt vävnaden.
En annan variant, åtminstone på lite längre sikt, skulle kunna vara att
läkaren har en liten sensor på sitt finger vid palperingen, tänker sig
Ville Jalkanen. Signalerna från sensorn kan då stötta läkaren i dennes
bedömning av om det finns tumörförändringar i prostatakörteln. Men en
sådan metod ligger dock en bra bit in i framtiden, understryker Jalkanen.
CMTF, c/o Tillämpad fysik och elektronik
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Tel: +46 (0)90-786 96 38.
E-post: Britt Andersson.