Antalet höftledsoperationer i landet ökar för varje år. Under 2005 utfördes nästan 14 000 operationer där utslitna höfter ersattes med proteser. Men trots att problem i höfter, knän och fotleder är så vanligt förekommande finns en utbredd efterfrågan på pålitligare, billigare och mer lättanvänd utrustning för mätning av rörlighet i dessa leder. En sådan utrustning håller nu på att utvecklas vid Umeå Universitet.
”Vad ortopeden vill veta efter en höftledsoperation är om den blev lyckad och om den ”nya” höften fungerar på ett bra och funktionellt sätt. Det låter väldigt enkelt men är inte så lätt.”
Det säger Ronnie Lundström, professor i medicinsk teknik och ansvarig för projektet Utveckling av portabel utrustning för pre- och postoperativ mätning av ledrörelser. Han berättar att det idag finns olika koncept för hur en defekt höftled ska repareras, men ingen vetenskap om vilken metod som leder till det bästa resultatet. När en patients gång- och rörelsemönster ska registreras efter operation, sker det med hjälp av rörelseanalys i kliniska gånglabb. Dessa gånglabb är både dyra och utrymmeskrävande, det finns bara ett fåtal i Sverige. De förutsätter dessutom att patienten kan ta sig till mottagningen, vilket inte alltid är möjligt då många höftledspatienter är äldre personer.
Tanken med Lundströms projekt är att utveckla en ny form av mätutrustning som på samma gång är portabel, användarvänlig och relativt billig. Metoden som arbetas fram går ut på att man fäster ett antal sensorer, så kallade givare, på kroppsdelen i fråga. Dessa givare ska sedan trådlöst skicka signaler till en bärbar dator. Med hjälp av avancerad matematik visas då mätvärden i form av olika grafer.
”Vi har en designer knuten till projektet som arbetar med just dessa givare” berättar Lundström ”idag kan vi genomföra vissa tester, men givarna är ännu inte trådlösa.”
I varje givare finns sensorer i form av gyron och accelerometrar. Ett gyro mäter vinkelförändringar medan en accelerometer mäter hastighetsförändringar. Från varje givare fås alltså information om både kroppsdelens rörelse och förflyttning i flera plan.
I de tester som hittills genomförts i gånglabb har resultat från den nya utrustningen jämförts med den befintliga kamerabaserade metoden.
”Det har gått väldigt bra” menar Lundström, ” då vi haft den kamerabaserade tekniken som standard har vi fått god överensstämmelse mellan de olika mätteknikerna - det ser sålunda mycket lovande ut.”
Lovande, är ett ord som återkommer när projektets beskrivs. Potentialen för den portabla mätutrustningen är omfattande.
”Att projektet utgår från höftledsproblem beror bland annat på att det fanns ett intresse här från ortopeden” förklarar Lundström, ”men vi såg tidigt att den här metoden kan generaliseras och användas inom många olika områden.”
Ur en arbetsmiljöaspekt, exempelvis inom områdena ergonomi och belastningsskador, är projektet väldigt intressant. Idag saknas bra metoder att mäta fysisk belastning i samband med exempelvis manuellt arbete och de mätsystem som finns för ändamålet är varken användarvänliga eller effektiva.
”Med det trådlösa mätsystem som vi nu utvecklar kommer varenda rörelse under hela arbetsdagen att kunna registreras. Det finns inget liknande sätt att kvantifiera fysisk belastning idag” säger Lundström.
Även inom idrottsmedicin skulle tekniken kunna underlätta och ersätta en stor del av de mätningar som utförs idag, menar han och framhäver vikten av att utrustningen är användarvänlig och tillgänglig för alla sorters läkare, sjukgymnaster, ortopeder och terapeuter.
Projektet är beräknat att pågå under tre år och Lundström hoppas kunna ha en produkt färdig för marknaden strax därefter. ”Det är ju mycket mer än själva forskningen som ska klaffa innan man har en kommersiell produkt” säger han, ”men allting ser som sagt väldigt bra ut, det fattas bara ett par bitar.”
CMTF, c/o Tillämpad fysik och elektronik
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Tel: +46 (0)90-786 96 38.
E-post: Britt Andersson.
