Den tekniska utvecklingen kring strålbehandling av tumörer har kommit väldigt långt. Men både människors individuella tolerans för biverkningar och olika tumörers gensvar på behandling kan variera kraftigt. I dagsläget är därför utmaningen med MRI- teknologin att studera den specifika tumörens biologi för att kunna anpassa strålningen därefter. I Umeå pågår ett kliniskt projekt för att vidareutveckla tekniken.
MRI (Magnetic Resonance Imaging) har använts inom sjukvården de senaste 15 åren för att diagnostisera diverse sjukdomar och tillstånd. Men då man tidigare bara kunnat säkerställa förekomsten av en tumör, inte i detalj kategorisera den, har strålning skett med samma intensitet på hela tumören. Det generella syftet med strålbehandling är att oskadliggöra cancercellerna med minsta möjliga påverkan på närliggande vävnad. Problemet är bland annat att människor är olika känsliga för biverkningar av strålbehandling samt att olika delar av en och samma tumör kan ge skilda gensvar på behandlingen.
Idag kan strålning ske med hög precision och på väldigt specifika områden. Mikael Karlsson är professor och sjukhusfysiker vid Norrlands Universitetssjukhus. Han leder projektet Adaptiv bildoptimering av cancerbehandling – utveckling av MRI och beskriver målet med arbetet. ”Vi vill undersöka hur de olika delarna av tumören ser ut, det vill säga om det finns vissa delar som är mer resistenta än andra, och sedan följa behandlingsprocessen”, förklarar han. Karlsson berättar även att behandlingstiden kan variera mellan två veckor och tre månader beroende på hur tumören svarar på behandlingen.
Det finns ett antal olika MRI- tekniker som ger olika typer av information om den avbildade delen av kroppen.
”Det handlar om samma apparat, men olika sätt att använda den”, säger Karlsson. ”Vi tittar på så små volymer som en kubikmillimeter”, fortsätter han, ”och med de olika MRI- teknikerna kan vi då få information om blodkärlsförsörjning, celltäthet och annat.”
Tanken är att kunna använda tekniken till att mäta aggressiviteten på olika former av tumörer, både de som behandlas kirurgiskt och de som strålas.
”Bröstcancer till exempel, behandlas oftast kirurgiskt” berättar Karlsson, ”men i sådana fall vill vi kunna titta efter metastaser för att se så att cancern inte spridit sig.” Cancer i prostatan behandlas i regel med strålning och den nya tekniken behövs då för att kunna se att tumören svarar som förväntat på behandlingen.
En central, nationell anläggning för protonbehandling är under uppbyggnad och Mikael Karlsson gissar att den kommer stå klar kring 2012. Det handlar om ett väldigt kostsamt instrument för strålbehandling och det kommer därför bara finnas en anläggning i landet, centralt placerad i Uppsala.
”Men här i Umeå är vi ganska unika i och med den kliniska forskning vi driver” säger Karlsson ”att integrera MRI i strålbehandlingen som vi gör, det görs endast på ett fåtal andra platser i världen.”
Det finns inom cancervården idag en stark efterfrågan av just den här typen av teknik. I och med möjligheten att kunna följa och monitorera pågående behandling för att se hur effektiv den är ges även möjligheten att göra ändringar innan det är för sent. Omvärldens intresse för Karlssons projekt är med andra ord stort och väletablerade samarbeten inom både universitets och affärsvärlden är redan utarbetade.
CMTF, c/o Tillämpad fysik och elektronik
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Tel: +46 (0)90-786 96 38.
E-post: Britt Andersson.
