I Sverige drabbas ca 30 000 människor av stroke varje år och statistiken visar en alltjämt stigande tendens. För att kunna förbättra dagens behandlingsmetoder krävs ökad kunskap om syremetabolismen hos kroppens nervceller.
”Det här ligger verkligen i allmänhetens intresse och gäller inte bara stroke utan även andra syrebristrelaterade sjukdomar”. Det säger Kerstin Ramser, lektor vid Luleå Tekniska Universitet och projektledare i ämnet.
År 2000 upptäcktes ett helt nytt hemoprotein. Det visade sig vara en form av de livsnödvändiga syrebärande proteiner som dittills bara påträffats i enkla system som alger och plankton. Då en liknande form nu återfanns i nervcellerna benämndes det Neuroglobin. Idag har man fastställt proteinets struktur men dess funktion är ännu oklar. Allt tyder dock på att det har en skyddande effekt vid tillfällig syrebrist, något som kan orsaka enorma skador på kroppens system, även under väldigt kort tid.
Svårigheten inom forskningen är tiden då man jobbar med snabbombytliga syrenivåer.
”Problemet är att syre är så otroligt reaktivt”, säger Ramser, ”tänk på när du äter ett äpple, det tar inte många sekunder innan ytan börjar bli brun. I det fallet handlar det om oxidation, men det finns även andra väldigt snabba processer.” Målet med forskningen är dels att kunna mäta enstaka, syrefattiga celler i så nära realtid som möjligt, dels att lära sig mer om proteinet. Ett arbete som kräver speciella förutsättningar. Idag används fyra olika tekniker vid mätning av cellerna. De är Optisk spektroskopi, Patch clamp, Mikroflödessystem och Optisk pincett, samtliga väletablerade metoder vid den här typen av mätningar. De har dock aldrig tidigare använts samtidigt för den här typen av mätningar och som standardutrustningen ser ut i dagsläget blir syrehalten i mätområdet svår att styra. Förutsättningen är att skapa en så liten och välkontrollerad mätmiljö som möjligt.
Hittills har man endast kunnat studera Neuroglobin i dess renade form, men det finns ett behov av att även kunna studera proteinet under levande förhållanden. Dels skulle man då kunna testa hur olika biologiska celler reagerar på diverse medikament, men även hur stroke, hjärnblödning och kärlkramp skulle kunna behandlas.
”Det vi hoppas kunna visa på är bland annat hur en överproduktion av Neuroglobin kan hjälpa personer i riskzonen för stroke och på så sätt undvika skador när det väl händer” säger Ramser. Ett sådant scenario skulle alltså göra det möjligt att minska åverkan på nervsystemet vid ett slaganfall eller en stroke. På samma sätt som diabetiker tillför insulin kunde läkare då ordinera Neuroglobin till människor som bedöms löpa stor risk för stroke.
Men Neuroglobin kan även tänkas påskynda livsviktiga reaktioner och transportera skadliga ämnen ur vävnad.
”Vi vet inte ännu, det är därför forskningen är så viktig” avslutar Ramser.
CMTF, c/o Tillämpad fysik och elektronik
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Tel: +46 (0)90-786 96 38.
E-post: Britt Andersson.
