Lars Nyberg, professor, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet
För att göra vård och rehabilitering mer tillgänglig och mer effektiv behövs metoder för att kunna utföra även specialiserade insatser med distansöverbryggande teknik. Telerehabilitering är ett relativt nytt koncept där forskningen är i sin linda men där det finns en del lovande resultat. Fördelar är att kunna bedriva rehabiliteringen med hemmet som arena och att kunna bedriva specifik och intensiv rehabilitering utan att tid och pengar måste spenderas på transporter.
Den typ av rehabilitering som omfattas av detta projekt rör främst olika smärttillstånd i leder och muskler och dessa är betydligt vanligare hos kvinnor än män. Tanken med projektet är att rehabiliteringen ska kunna göras tillgängligare för dessa individer, dels genom att mer av denna kan göras i det egna hemmet, dels genom att en både specifik och mer intensiv rehabilitering kan erbjudas de drabbade. Det kan ur ett samhällsperspektiv vara viktigt att utveckla vård och rehabilitering för att möta kvinnors behov mera effektivt och mera tillgängligt, eftersom det finns en del studier som tyder på att vården är bättre på att tillfredsställa männens behov.
Behov finns också av att ur ett mera generellt folkhälsoperspektiv kunna erbjuda mer specifik, mer intensiv och mer effektiv rehabilitering för grupper som är i behov av detta.
En anledning för att bedriva rehabilitering på distans är att minska tidsåtgång och resor för undersökningar och behandlingar. Särskilt i glesbygdsområden med stora avstånd mellan specialiserad vård och patienters bostäder kan detta vara av stor betydelse.
Vår forskargruppgrupp har tidigare presenterat ett sätt att med ljud- och bildteknik bedriva specialiserad sjukgymnastik efter axeloperation där sjukgymnasten, lokaliserad på sjukhusklinik, kommunicerade med patienten i sitt hem (Eriksson L, licentiatavhandling 2009). Resultaten visade på signifikant större återhämtning av axelfunktion i jämförelse med resultaten från konventionell rehabilitering och de deltagande patienterna upplevde processen mycket positivt. Bland annat visade deras berättelser på att metoden inbjöd till en stor delaktighet i rehabiliteringen.
Resultaten stöder att sjukgymnastik i mångt och mycket kan bedrivas på distans, något som motsäger den förväntan som kunnat spåras i litteraturen, att sjukgymnasten är starkt beroende av det fysiska mötet för att kunna använda sina händer. Ett moment finns dock som dagens distansteknik inte kan uppfylla och det är möjligheten att kunna göra en manuell undersökning, palpation, på distans. Palpation innebär att sjukgymnasten med sina fingerblommor (palpae) känner på strukturer för att identifiera smärtande strukturer och andra rörelsehinder. Vi har därför i projektet Palpera på distans utvecklat ett koncept för en sådan distanspalpation och avser nu att föra den forskningen och utvecklingen vidare mot mer färdiga produkter och koncept. Konceptet består idag av av en prototyp med ett master-slave robotsystem där sjukgymnasten från master-roboten överför sina fingerrörelser till en slave-robot varigenom palpationen sker på patient. Genom sensorer överförs information om tryckkraft och ytstruktur till master-roboten varvid sjukgymnasten får informationen till sin fingerblomma. Prototypen är dock mycket preliminär och behöver utvecklas så att den kan möta de behov som sjukgymnaster och patienter har av denna teknik.
Vidareutveckla vår prototyp för distanspalpation så att den är användarvänlig och motsvarar upplevda behov bland brukare.
Beskriva hur den färdiga modellen upplevs av patienter och sjukgymnaster.
Beskriva modellens förmåga att korrekt applicera avsedda palpationskrafter från sjukgymnast till patient och hur de undersökningsfynd som uppnås med modellen överensstämmer med de fynd som uppnås vid sedvanlig manuell palpation.
Intressera tillverkande industri för den färdiga modellen och beskriva markandspotentialen för densamma.
Projektet ingår som ett delprojekt i Centrum för medicinsk teknik och fysik (CMTF) som leds av professor Olof Lindahl, Institutionen för systemteknik, Luleå tekniska universitet (LTU) och som därmed i högsta grad också är involverad i detta delprojekt. Som projektledare för det aktuella projektet verkar Lars Nyberg, professor i sjukgymnastik vid Institutionen för hälsovetenskap, LTU.
Den tekniska delen i projektet leds av professorn i elektronik Kalevi Hyyppä, i samarbete med doktoranden Arash Risseh, båda vid Institutionen för systemteknik, LTU
Den brukarorienterade delen i projektet leds av ett samverkande team av Anita Melander Wikman, lektor i sjukgymnastik, Institutionen för hälsovetenskap, LTU, Jack Lysholm, professor i ortopedi och FoUU-chef i Västerbottens läns landsting, Lars Nyberg och doktoranden i sjukgymnastik Lisbeth Eriksson, Institutionen för hälsovetenskap, LTU.
För ekonomisk uppföljning oc h rapportering svarar projektadministratör Maria Markström, Institutionen för hälsovetenskap, LTU.
Kommersialisering sker via CMTF Affärsutvecklig AB där projektet är introducerat. En lyckad modell har en stor kommersialiseringspotential, då behovet av distansrehabiliteringsteknik väntas öka de närmaste åren och då projektidén är helt unik. Projektets design med utveckling i samråd med brukare kommer att öka modellens potential, likaså den marknadsanalys som planeras.
Som första steg planerar vi en utvärdering av den utvecklade modellens potential under medio 2012, möjligheter till patentansökan och sonderande kontakter med tillverkningsföretag i regionen som kan vara intresserade av ett samarbete.
Nästa steg i processen är att göra en behovsanalys inom vård och rehabilitering med avseende på storlek i patientmaterial, antal sjukgymnaster som skulle kunna vara potentiellt intresserade med mera, för att sedan genomföra en marknadsundersökning under 2013.
Beroende av utfallet av denna informationsinhämtning fastställs en kommersialiseringsstrategi i samråd med CMTF Affärsutveckling AB under slutet av projektperioden.
CMTF, c/o Tillämpad fysik och elektronik
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Tel: +46 (0)90-786 96 38.
E-post: Britt Andersson.
